Disskutionerna är ändlösa
Vi äter lunch efter repetetionen. Det osar mat i hela elevrummet. Lax, avocado, pesto, buljong, jippi trallala, et cetera.
Vi pratar om Weimartyskland. Fattigdomen. Om demokratiska födelser. Om dess bräcklighet. Som vi kan se i Arabvärldens efterdyningar från våren 2011. Vi pratar om politiska sammandrabbningar. Vi pratar femenistiskt iniativ kontra sverigedemokrati, vi pratar kommunism kontra kapitalism, vi pratar antisemitism, rasism, förföljelse efter romer i dagens europa, vi frågar oss om konstnären har nåt ansvar i samhället. Och vi pratar nazityskland.
Det är åtti år sen mannen med mindrevärdeskomplex och storhetsvansinne - den ödesdigra kombinationen - utnämndes till rikskansler.
Det hände. Nazisttyskland. Hur? Spekulationerna är otaliga. Och för oss förefaller det närmast otänkbart att demokratins förfall skedde så långsamt och... legetimt som det ändå gjorde.
Men vi leker lite med tanken för att undersöka förståelse för detta märkliga skede i historien.
Sverige förlorar ett storkrig.
Blir anklagade av sin närmaste fiende, Norge, till skulden för kriget, och blir till på köpet skuldsatta en summa som sträcker sig skyhögt över statsbudgetens tak.
Fredsdeklarationen skrivs under i Drammen, ett par mil under Oslo, i samma sal där Sverige triumferande skrev på fredsdeklarationen ett par decennier tidigare efter det Svensk-Norska kriget. Norges freds- och skulddeklaration är nu således en direkt hint till den levande revanschismen mellan de båda nationerna, vilken nu Norge njuter av.
Sveriges sittande monark har innan krigsslutet abdikerat, till Danmark kanske.
Kvinnor som fått arbeta i krigsfabriker - ett avgörande för kvinnofrigörelsen då dom efter krigsslutet har möjlighet att tjäna sitt eget uppehälle - och manliga arbetare och soldater som slitit under kriget kräver nu sina rättigheter. Pressfrihet, yttrandefrihet, demokrati. Fred.
Vi fortsätter leka med tanken att det socialdemokratiska partiet går segrande ur det första valet i den nya demokratiska republiken.
Samtidigt är den svenska kronan ingenting värd. Fattigdomen stiger. Vi ser svält i flera förorter.
När Von Heidenstam får tantiemintäkter från utlandet tack vare sina skrifter så går en flicka med en stor resväska med pengar i för att köpa en limpa bröd. Ett kvarter bort på stortorget är det gatukravaller mellan kommunister och nationalister som röjs undan av militären som ska hålla ordning i det oroliga efterkrigsklimatet.
I denna statsmilitär vistas unga eller äldre män som vill vidhålla ordningen, och vissa anser att kriget var nåt gott, man ser tillbaka på krigsslutet med grämelse, för man förlorade inte kriget, nej, man blev huggen i ryggen av dessa revolutionerande skaror i landet som inte tar hänsyn till nationaliststolthet eller heder, man blev huggen i ryggen av invandrare och kommunister som inte älskar sitt land, som ville avluta kriget för att förändra det monarkiska och trygga natursköna samhällsskicket. En propaganda som kommer att användas flitigt av en skara män med mindrevärdeskomplex och storhetsvansinne.
Detta är bara början.
Samtidigt som samhället i sverige genomgår en hutlös kulturell blomstring där alla konventioner sprängs utav bara helvete så blir en extremt skicklig högerextrem talare fängslad tillsammans med sina partikollegor för ett våldsamt försök att överta den kommunala makten i skåne län. Samtidigt räddas hyperinflationen och läget är inte lika katastrofalt.
Ett par år framöver fortsätter gatukravallerna. Arbetslösheten håller sig hög. Fattigdomen är utbredd. Samtidigt turnerar den extremt skickliga högerextrema talaren och snärjer röster, berättar om ett land utan arbetslöshet, utan fattigdom, utan förrädiska landsmän och ett land som är starkt och självständigt och utan skam och skuld på grund av det stora kriget, ett land som ska resa sig ur sin aska och bli mäktigare och mäktigare, och alla ska få en bit av kakan.
Och så kommer nådestöten. Sverige slås av en börskrasch. Vulkanen hade hållit sig lugn ett par år, nu kom utbrottet. Den uppsluppna kulturen dansar på dess kant. Folket går på fotknölarna. Nu måste hjälpen komma. Sverige chippar efter andan.
Och där träder han upp på podiet.
Talaren.
